Det periodiska systemet
Oavsett om du pluggar inför ett kemiprov på högstadiet eller fördjupar dig i atomstruktur på gymnasiet är det periodiska systemet ett verktyg du kommer använda ofta. Här får du enkla förklaringar och exempel med övningsuppgifter.

Det periodiska systemet är en tabell som organiserar alla grundämnen vi känner till. Grundämnen är ämnen som bara består av en sorts atomer, som till exempel syre (O) eller guld (Au). I det periodiska systemet sorteras grundämnena efter sitt atomnummer, vilket visar hur många protoner som finns i atomkärnan.
Vad är grupper i det periodiska systemet?
Grupper är de vertikala kolumnerna i periodiska systemet.
- Det finns totalt 18 grupper
- Grundämnen i samma grupp har samma antal valenselektroner (elektroner i yttersta skalet), vilket ger dem liknande kemiska egenskaper
Exempel på viktiga grupper:
- Grupp 1: Alkalimetaller (t.ex. litium, natrium) – mycket reaktiva med vatten
- Grupp 17: Halogener (t.ex. klor, fluor) – bildar lätt salter, speciellt med grupp 1
- Grupp 18: Ädelgaser (t.ex. helium, neon) – stabila och reagerar sällan
Vad är perioder i det periodiska systemet?
Perioder är de horisontella raderna i periodiska systemet.
- Det finns sju perioder
- Alla grundämnen i samma period har lika många elektronskal
Exempel:
- Alla grundämnen i period 2 (som litium och syre) har två elektronskal
- Elektronskalen fylls på från vänster till höger i varje period
Vad är block i det periodiska systemet?
Istället för att bara titta på elektronkonfigurationen kan man också förstå det periodiska systemet genom att se hur grundämnena delas in i tre stora grupper: metaller, icke-metaller och övergångsmetaller.
- Metaller utgör den största delen av det periodiska systemet. De är oftast blanka, leder värme och elektricitet bra och kan formas utan att spricka. Exempel är natrium (Na) och järn (Fe)
- Icke-metaller har motsatta egenskaper. De är dåliga ledare, ofta gaser vid rumstemperatur, och spröda om de är fasta. Exempel: syre (O) och klor (Cl)
- Övergångsmetaller finns i mitten av periodiska systemet, i grupperna 3–12. Dessa grundämnen är ofta metaller med väldigt varierande och ibland oförutsägbara egenskaper. De kan ha olika laddningar och bildar färgglada föreningar – exempel är koppar (Cu), zink (Zn) och krom (Cr)
Denna indelning gör det enklare att förutsäga ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper och förstå hur de reagerar med andra ämnen i praktiken.

Behöver du hjälp i NO?
Vi har hjälpt tusentals elever att höja sina betyg. Våra privatlärare finns här för att hjälpa dig – oavsett kurs eller nivå!
Så används periodiska systemet i praktiken
Det periodiska systemet är ett oumbärligt verktyg för forskare och ingenjörer:
- Kemi och fysik: Används för att förutsäga ämnens reaktioner och skapa nya material
- Industri: Används vid tillverkning av exempelvis batterier, halvledare och byggmaterial
- Miljöarbete: Används för att förstå kemikaliers miljöpåverkan
Genom sin tydliga struktur och logik gör periodiska systemet det lättare att förstå och organisera vår kunskap om materia.
Övningsuppgifter – Testa dina kunskaper
Testa dina kunskaper om det periodiska systemet med våra övningsuppgifter. Facit hittar du längre ner på sidan.
- Vad är ett grundämne?
- Vad visar atomnumret i periodiska systemet?
- I vilken grupp finns ädelgaserna? Ge två exempel.
- Varför har grundämnen i samma grupp liknande egenskaper?
- Vilket grundämne har atomnummer 8?
- Vilket block tillhör natrium (Na)?
- Hur många elektronskal har grundämnen i period 3?
Facit
Nedan hittar du facit för övningsfrågorna. Se hur många svar du hade rätt på, och upptäck vilka områden du kan utvecklas inom ännu mer.
- Ett grundämne består av endast en sorts atomer
- Atomnumret visar antalet protoner i atomkärnan
- Grupp 18. Exempel: Helium (He) och Neon (Ne)
- De har lika många valenselektroner, vilket ger liknande kemiska egenskaper
- Syre (O)
- S-blocket
- Tre elektronskal
Källhänvisning
Naturvetenskap.se (u.å.). Periodiska systemet. Hämtad 7 maj 2025 från https://naturvetenskap.se/kemi/hogstadiekemi/periodiska-systemet/
Forskning.se (2019). Periodiska systemet fyller 150 år. Hämtad 7 maj 2025 från https://www.forskning.se/2019/06/05/periodiska-systemet-fyller-150-ar/
Stockholms universitet (u.å.). Det där periodiska systemet. Hämtad 7 maj 2025 från https://www.su.se/polopoly_fs/1.540288.1612892959!/menu/standard/file/IB%201%202019%20Det%20da%CC%88r%20periodiska%20systemet.pdf
Artikeln är granskad av en student på Naturvetenskapliga kandidatprogrammet vid Lunds Universitet.
Lär dig grunderna i kemi på djupet med en studiecoach
Det periodiska systemet är en viktig del av kemin och en nyckel till att förstå hur ämnen hänger ihop. Hos SmartStudies får du personlig läxhjälp och studiecoachning i NO-ämnen, anpassad efter just din nivå och dina studiemål. Tillsammans bygger du och din studiecoach upp förståelse, struktur och studieteknik som gör skillnad i klassrummet och på proven. Våra coacher finns för både högstadiet och gymnasiet, oavsett kurs och målsättning.